Detta är inte min dag, igår var det inte min dag, jag har inte haft en bra dag på 2 månader snart. Allt började med att jag började sakna en vän, en vän som varit en del av mitt liv sen jag var 6. Veronika. Jag mår helt förjävligt faktiskt, jag saknar alla tjejer fett mycket. Och självklart ser jag knappt någon av de nu för tiden, då alla de går i samma skola och så klart hänger alla de tillsammans. Det är synd, det är tråkigt att mista vänner för grejer man ej gjort. Ett så simpelt exempel, igår fyllde underbara Martina år, självklart kommer hon firas någon dag, kommer jag få vara med, nej eftersom Veronika kommer vara där. Så jag får fira Martina själv någon dag... Allt bara fortsatte rulla på, jag slutade prata med tjejena och allt började bli mer och mer stelt. Jag började känna mig tom efter riktig vänskap och känna ett tomt hål som inte kunde fyllas med något annat än de. Jag började vara otrevlig mot folk i min omgivning och började må extremt dåligt inombords. Liksom jag har till och med tänkt tanken och ta skulden på mig för saker som jag verkligen inte skulle ha gjort och skrivit och bara be om ursäkt och tjata på att få tillbaka den vän jag mist. Veronika. Folk började störa sig på mitt dryga beteende och lika så Jimmie. Vi började bråka mer och mer och tillslut hamnade vi i denna sist jag är i nu. Det bara är liksom. Även vänner började störa sig på mitt beteende, jag var mest för mig själv, folk började störa sig på de, folk började tycka att jag bara hör av mig om Lion bar, jag hörde bara av mig pga av att jag var tvungen, ibland ville jag inte ens gå dit. Ville sitta för mig själv hemma och kolla film... Folk började tycka att jag är en ytlig vän.

Folk börjar vända ryggen och jag mår dåligt för jag mist en vän från börjar, vilket tog på mig så hårt. Nu börjar jag förlora fler pga mitt dryga jag efter jag fick ett hål inom mig.














/Anja Dymkowska