Better in time
Gårdagen slutade för min del i tårar, ångest, en grov jävla ångest och någon slags panik känsla i kroppen. Dagen började med huvudvärk, mens, dusch stoppa upp en tampongjävel, och få ångest igen, paniken igen och tårarna rann igen. Det var dock inte så stora mellanrum mellan varje tår som igår, det rann mer, oftare, större. Mår helt enkelt sämre än igår.... Jimmie fick ryck och drog hem ifrån, så jag sitter här helt själv och försöker komma på vad det är för fel på mig. Felet är nog kärlek, ett ord jag älskar men ändå hatar. Jag älskar det för det låter så fint, det verkar betyda något fint men fan vad jag hatar det, det är så svårt ibland, det är ett ord alla ser upp till, alla vill känna det men när vet man just nu känner du detta. Personligen tycker jag att jag ger mycket kärlek, men fan vet jag, mycket för mig kanske är lite för honom, för vänner och familj. Jag har ingen aning. Men jag känner att jag inte får tillbaka så mycket av honom... Vännern, hmmm nej, inte alla. Familjen, jaaa, vissa gör det för de måste vissa gör det för de älskar verkligen mig. Jag vet att jag bettet mig dåligt på senaste, jag vet att jag är en bitterfitta, jag vet att jag är en ragata. FÖRLÅT! Orkar inte skriva mer. Jag vet ine vad jag ska skriva, alla tankar i skallen tar över mig. Jag vet i alla fall att jag saknar mina gamla vänner som fan. Men vad ska man göra, är man inte gillad så är man inte. Och jag tänker inte tvinga folk umgås med mig bara för att jag gillar de, trivs i deras sällskap och har alltid känt att detta är mina bästa vänner. THE END!
/Anja Dymkowska
Kommentarer
Trackback