Är helt slutkörd i huvudet just nu. Känner att hela världen är omskakad för min del, kan inte leva så som jag vill och jag kan verkligen inte koppla av i åtminstone en sekund. Går runt och har en klump i magen varje dag, jag vill vara lycklig och utvecklas. Jag vill inte stå på en och samma plats och trampa. Jag somnar med klumpen och oroliga känslan varje dag och vaknar med ännu värre känsla. För varje dag som går blir jag svagare och svagare. Jag försöker ta vara på alla bra stunder, jag försöker le och må bra och fokusera på framtiden men det känns som om jag ändå fastnat på samma plats och bara läser om samma kapitel i mitt liv om och om igen. Så länge jag "läser" om det så kommer jag aldrig att kunna vända blad och skriva ett nytt kapitel eller bara stänga boken och känna att jag är klar. Har lovat mig själv att inte vara personlig på bloggen men detta är ju trots allt min lilla dagbok som jag skriver ner alla mina tankar och handlingar i. Jag kan tänka mig att vissa av er kommer att glädjas av detta inlägg, vissa kommer kanske relatera till sina egna liv och vissa kommer vara förstående och stöttande. Det är inte så att jag vill väcka någon moral i någon eller så folk är ju duktiga på att misstolka ens inlägg och tror alltid att man har en baktanke, men tanken här är att bara lätta på hjärtat. Jag fortsätter jobba med mig själv dagligen och hoppas på att jag äntligen får en omstart i livet som får mig att känna mig stadig.