DET MINSTA MAN KAN GÖRA
Ikväll var det min tur att hjälpa en helt okänd människa, eller rättare sagt flera. Efter rensande av kläder, kuddar, badrums artiklar, täcken, skor etc. valde jag att ge detta till en del av de människor vi har sovandes på Stockholms gator. Nu kommer säkert vissa av er tänka "hoppas du inte gav till de giriga Romerna". Men vet ni vad? Det gjorde jag. För vilken människa väljer att sova med sin familj ute på gatan när det är -13 grader om man nu skulle ha en annan möjlighet. Tex sova i en vanlig säng eller åtminstone i värme. Trots att tjejen som tog emot en av de svarta sopsäckarna jag hade att ge bort och inte ens tackade utan sa "ge pengar" och tog fram sin kopp så kommer jag inte glömma när jag såg på avstånd hur glad hon var av att torka sitt ansikte med en ren handuk och sedan lägga på lite god luktande kräm som skyddar huden mot kyla och dra på sig en varm mössa och vantar. Var även förbi ett gäng polska grabbar som alltid sover vid Stureplan, har flertal gånger gett de pengar och köpt mat på Mc Donalds i närheten. Idag valde de att dela med sig av sin livshistoria med mig och berätta vad som hände att de en vacker dag stog där utan hem eller familj. Jag ska inte hålla det hemligt men det fick mig att släppa en och annan tår ner för kinderna. Det jag aldrig kommer glömma är hur alla dessa människors ansikten faktiskt lös upp, många av de sov men förhoppningsvis kommer de uppskatta de dem fick imorgon bitti när de vaknar. Detta var det minsta jag kunde göra. Avslutar detta år med en sjukt bra känsla i kroppen. Tack till mamma och pappa som fått mig att bli den jag är. Detta var det minsta jag kunde göra.
Kommentarer
Trackback